Det känns tungt

Ja som de flesta vet så brann det hemma hos oss förra söndagen natten till måndag, så att på grund av det så har jag inte skrivit något. Vi har haft lite annat att göra å såhar jag inte haft den den riktiga energin att skriva.
Ja hur känns det då??? Ja det är svårt att säga jag tycker att det går lite upp å ner. Det går bra så länge jag gör något eller inte är ensam. Men sedan när jag ska sova eller sätter mig ner då kommer alla tankar upp. Men vi lever iallafall å vi har underbara vänner å kära som står oss nära som har varit underbara. Kläder har vi fått pengar av försäkringsbolaget att köpa å nils har fått jätte mycket kläder av många som har gett bort. Leksaker har han fått av en liten underbar liten kille som bara var 6år gammal som hörde vad som hade hänt med nils. När han fick veta det gick han upp på sitt rum och packade iordning två låder medsaker som han inte lekte med. Helt otroligt, vad jag minns var man ganska egocentrisk i den åldern men inte alla det är uppenbart. Sen har nils även fått två legobyggsatser, en husbil, småbilar och böcker av personal, föräldrar och barn på vårbackens förskola där han går. Ni skulle se vad glad han blev, visst det är bara saker men ändå för honom betyder det jätte mycket.

Nils börjar förstå mer å mer, vi var upp till huset igår och kollade utanför då sa han att pappa måste laga för huset är trasigt. Då sa Jens att det var svårt men Nils sa att han kunde laga det med hammare, spik och stege.

Jag är så glad att vi fick ut Nils fort och att vi kunde lämna honom nere hos Jenny(Jens syster å våran granne) det var även därifrån som vi larmade å fick låna kläder eftersom att vi inte hade så mycket på oss Jens hade bara kallsonger och skor. Nils hade pyjamas å jag hade somnat med Nils i sängen så jag hade tights å skjorta å två olika vänster skor som Jens äger. 

Det ända vi tänkte på var att vi måste ut snabbt så kläder var det sista vi tänkte på, ja jag tog med mig väskan som stod i hallen i farten. Sen tog rökdykarna ut mobiler, fotografier och nycklar. Så det var jätte bra.

Brannkåren var mycket snabb att komma de var här på tio minuter både Timrå å Sundsvalls styrkan kom hit, även fast att de var så snabb så känns det som att det tar en evighet. De var mycket hjälpsamma å gav oss filtar å vatten att dricka de bjöd oss även på fika men det är det sista man tänker på när huset brinner. De hittade en katt död inne, en har vi sett ute men Patricia har vi inte sett till en som var min absoluta favorit. Ja jag känner att tårarna kommer nu när jag tänker på det men det är en sådan dag som jag bara skulle vilja sätta mig i ett hörn och gråta. Men det gör inte saken bättre. Allt blir så mycket tyngre, mamma brukade säga att det finns alltid de som har det värre å så är det. Ska inte klaga.

Vi fick bo hos Ulla å Sten förra veckan, nu lånar vi Jennys hus de är utomlands. Det ser ut som att vi ska få hyra av en granne på hennes övervåning där det är som en lägenhet med tre stora rum, kök och badrum. Där har vi även egen ingång.

Idag har jag varit ute å gått en timme å sen kommer Tommy å vi ska kanske gå på Birsta en sväng, måste hitta på något annars känns det så tungt. Ska börja jobba i natt igen det blir nog bra.

Ta han om er alla, ett STORT TACK till alla underbara människor som har hjälpt oss!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Kramen på er. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0